Lejdbåtsavtalet gav svenska redare en möjlighet att i begränsad omfattning få frakter för sina fartyg. För Sven Salén var det en stor lättnad. Han hade strax dessförinnan tillsammans med Jacob Wallenberg och en direktör Helge Norlander bildat ett bolag för att köpa in sju mindre fartyg av en viss maskinist Andersson i Karlshamn. Mycket billiga men också mycket ålderstigna båtar. 

Till slut, vintern 1941–42, tvingades Sven Salén avbryta trafiken på grund av minfaran. Båtarna innanför spärren lades upp i Sverige. Resten av tonnaget seglade utanför spärren, bland annat i Stilla havet eller i konvojtrafik på Atlanten.

Läs kapitlet (boken öppnas i en ny flik)